Kategorier
Veckans Triton

Veckans Triton om ett lyckat spel

Söndag igen och dags att summera veckan som gått. Det som jag märkt mest är att ljuset äntligen har kommit tillbaka och hjälper mig att få gå ut redan klockan fem!!!

Fast det har suttit hårt åt vill jag lova! Jag har tvingats ”spela” persienn, med klorna på spjälorna, så det sjungit om det i sovrummet i flera veckor.

Så nu har husse och matte gett upp, och släpper ut mig ensam i ottan. För det är just i gryningen, den här tiden på året, som det händer som mest spännande ute på gården.

Har ni förresten sett att det faktiskt rör sig under snön på vissa ställen. Jag har sett det och blivit så fascinerad, att jag kan sitta i timmar och bara titta, fast jag inte kommer åt de små liven därunder.

Men jag vet sen i höstas att det är en familj med små ”jättesöta” husmöss, som har sin gång under snön mellan fågelmatstället och uthusgrunden. Efterhand som snön smälter där, syns det tydligare och tydligare hur de rör sig längs staketet.

I morse låg jag faktiskt droppstilla två timmar i lådan utanför köksfönstret och bara spanade på dem utan att de märkt något. Jag har försökt kolla in dem från marken förut, men då har de känt de av mig och lagt ner verksamheten och flytt ”hem” till sitt gömställe under uthuset.

Jag är ju så stor och klumpig jag inte har en chans att följa med, utan får nöja mig med att sitta och se på hur de hämtar fågelnötter och annat smarrigt som hamnat på marken. Det är ögonfröjd, som får det att pirra och mig att känna att jag är en riktig katt.

Självklart är det bara jag som få gå ut så här tidigt på morgonen. Storebror Nisse och lillebror Artemis får snällt finna sig i att stanna inne i sängen hos husse och matte.

Och ska jag vara ärlig tror inte att de är så sugna på att ge sig ut i morgonkylan heller. De är så lika och så där lugna och goa, mens jag är en riktig orosande som bara måste ut och få vara för mig själv nån timme då och då.

Och husse och matte vet att de kan lita på mig. Det skulle aldrig falla mig in att lämna gården utan sele och sällskap av matte. Så många faror har jag sett att det finns här utanför under våra både många och långa promenader.

Kanske är det just därför som det är så spännande att vara ute och tassa allt större rundor om kvällarna. Men jag undrar över är varför det bara är hundar i koppel med sina hussar och mattar som vi möter när vi är ute matte och jag.

Alla katter vi ser springer lösa vind för våg i trafiken. Jag undrar hur deras hussar och mattar tänker, som törs släppa ut sina ”älsklingar” hur som helst mitt i stan med den fyrfiliga Gruvgatan alldeles i närheten.

Det är bara en tanke som slagit mig, och jag kan förstås ha fel. Men frågan kommer osökt varför så många är så mycket räddare om sin hund än om sin katt. Är vi inte lika mycket värda kanske!

Tassekram från sibiren Triton 70 veckor ung och 7 200 gram tung

4 svar på ”Veckans Triton om ett lyckat spel”

va fina foton du har i Bloggen Triton,ljuvliga!Du är så fin,ståtlig katt. Lillebror Artemis han blir sötare för varje vecka att man häpnar.
Ha en fin vecka nu i solskenet med matte o husse och bröderna!
Igår låg Maya ute på balkongen i solen på sin kudde,gissa om hon stortrivdes.
Tassekram!

Jo Triton nog är vi lika värda säger min matte, är nog något gammalt tillbaka när vi var sk ladukatter. Våran matte är rädd om oss, jag lovar. Det låter kul det där att spela på persiennen, våra sitter tyvärr mellan fönstren. Jag har lärt mig,om jag river lite på tapeten så vaknar matte,hon studsar nästan ur sängen, kul.
Tassekramar/Fialotta å Stensture

Klart att ni katter måste vara lika mycket värda som vi hundar, det är nog bara så att de som äger dessa lösspringande katter inte begriper bättre. Vi brukar läsa om en hel häftig katt, han har det lite som ni, här kommer länken om det är fler som vill läsa om denna nosiolog, http://kattensippo.com/.
Det är så roligt att läsa om hur katterna lever sina liv, för egentligen så borde det inte skilja så mycket på hur vi hundar har det. Alla katter borde ha rätt till bra hem, där det görs det yttersta för att de ska ha det bra.

Taxpussar till er fyrbenignar men även till tvåbeningarna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *