Kolla vilken blåsning vi åkte på efter att ha hjälpt matte fastlagspynta förra helgen. Mitt i veckan drog nämligen en virvelvind in över trädgården och lyfte hela fjäderskruden ur krukan.
Den färgglada kvasten for till väders i ett huj och landade utspridd på gräsmattan. Till glädje för oss som fick ha fastlagsrisplundring innan någon hunnit njuta av härligheten.
Till och med jag blev på riktigt bushumör och gick en omgång med fjädrarna, som vippade lockande i snålblåsten. De såg nästan ut som färgstarka lillpippis och var helt omöjliga att stå emot.
Matte tog lyckligtvis spektaklet med ro och lät oss hållas! För det var ju på sitt sätt ett naturens under att virvelvinden spelat oss ett spratt och fått fjädrarna att flyga all världens väg.
Broder Artemis har bett mig berätta att vi då och då råkar ut för sådana här grymt snabbsnurrande virvelvindar. Det lär bero på att trädgården ligger i änden på en radhuslänga och är omgärdad av ett tätt staket eller faluplank som det av gammalt kallas på Elsborg.
En gång kunde det gått riktigt illa! Då lyfte hela trädgårdsmöblemanget, flög över lilla trädgårdshäcken, vände i luften och landade upp och ner. Vi bröder var lyckligtvis inne då, men matte var farligt ute för att rädda en ros undan ovädret.
Det är historia nu. Men att ett tungt bord och fyra karmstolar kunde flyga i luften berodde på att möblemanget var klätt i regnställ, som hakats ihop med krokar under stolarna. Där under snurrade sig virvelvinden in precis som den nu tog tag i fastlagsriset.
I stället för att sätta tillbaka alla fjädrarna i krukan prydde matte klätterträdet till lillebror Febus stora förtjusning. Där uppe har han sedan dess suttit långa stunder och roat sig med att försöka tassa loss dem.
Och som sagt, så roligt som vi haft med fastlagsriset i år har vi aldrig tidigare haft. Kan faktiskt vara bra att lägga på minnet, att ibland blir det bara bättre när det ser ut att gå alldeles på tok.
Så gör som vi! Förena nytta med nöje och njut av vårsolen i sällskap av färggranna fastlagsfjädrar. De lyser upp trädgården lika mycket i buskarna, på gräsmattan och i klätterträdet som traditionellt hopsatta i en lerkruka.
Fråga lillebror Febus om ni inte tror mig. I skrivande stund sitter han uppflugen i klätterträdet omgiven av fjädrar och kollar på lillpippis. Kanske hoppas han på att det ska tro att han är en snäll storpippis och komma och sätta sig på kvistarna bredvid honom.
Eller så sitter han där bara och fiffulerar. I full färd med att planera nästa busstreck! För påhittig är han är han så det förslår och ligger alltid steget före alla oss andra här hemma.
Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis och Febus