Kategorier
Veckans Triton

Kärleksfullt i kylan

Den kärleken, den kärleken mellan ”Kotte” och mig! Så stor att jag bara ligger och myser, när han smaskar så gudomligt som bara ”kottar” kan! Och det trots att han med självklar rätt tagit över mitt fat med mat.

Och trots att han slukat sin egen portion, på sitt eget fat, kan jag inte neka honom äta upp min mat. Känner mig som en ansvarsfull far, och det har varit så kallt om kvällarna att jag med glädje lindat in mig i yllefilten!

Artemis håller helt med om att ”Kotte” måste få äta sig mätt för att klara den långa natten ute i kylan. Han har uppdrag att utföra, och en fästmö, som också ska värmas med god mat, innan kärleken kan spira!

En kärlekslek av helt annat slag, som pågår både länge och väl. Vi bröder håller koll på från kattfönstret, som står på glänt, så vi kan höra dem vänslas utan att trilla ut! Fast i tresnåret kan jag inte stilla mig längre.

Då måste jag bara ut och den första att hänga på vid dörren är Febus. Han är busig, men lite försiktig, och vill gärna att vi följs åt! Det fungerar jättebra och vi håller dessutom alla eventuella utomjordingar borta.

Mini-Vinnie kommer lite senare, och blir helt okontaktbar, när han ser och hör ”kottarnas” buttande och stönande. Förstår ingenting, men vet att hålla sig på sin kant och inte störa det taggiga kärleksparet.

Allt det här har fått även husse och matte att göra natt till dag ! Och den här bilden skickade de från vilskogen i går morse runt klockan halv fem. Då hade både vi och ”kottarna” fått nog, och krupit till kojs!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus, Mini-Vinnie och bästisen ”Kotte”förstås!

Kategorier
Veckans Triton

Sköna maj välkommen…

Sköna maj välkommen med kyla drivis och snö! Bakslaget kom som ett brev på posten, men världens bästa husse lyste upp trädgården och tröstade mig i dag med en alldeles egen solgul ros att njuta av och knapra på.

Annat var det i april när småbröderna gick på årets första grönbete i solen ute på allmänningen. Artemis var salig, och tuggade i sig så mycket saftigt gräs, att han måste spy upp lite och börja om igen!

Busfröet Febus betade sin vana trogen på grusgångarnas solvarma stenplattor. Där rullade han runt och varv på var tills han blev alldeles stolletokig, pratade högljutt och nästan tittade i kors!

Mini-Vinnie ville förstår inte vara sämre utan tuggade gräs av hjärtans lust han med. En underbar lillebror för matte att vara ute med! Lyder minsta vink och behöver inte ha någon sele ute på allmänningen.

Det behöver som oftast inte Artemis heller, fast den här dagen drog han plötsligt iväg under staketet in till grannkvarteret! Där satt han sedan i godan ro och tvingade matte springa runt och hämta honom!

Febus är däremot inte riktigt att lita på utanför grinden. Han blir så upphiad att vad som helst kan hända! Här räcker det inte med att prata, utan han fräser som en orm, utan att veta åt vad.

Mini-Vinnie är en kopia av mig och sköter sig som den prins han är ute på allmänningen. Jag är så stolt över det lilla knytet, som jag lärt allt han kan och jag har den där alldeles speciella faderskänslan för!

Själv är jag lite grann som Febus när det gäller intresset för grusgångarna på allmänningen. Och härifrån önskar jag en alla en fortsatt fin maj, med löfte om att värmen återkommer i mitten av nästa vecka!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie