Kategorier
Triton

Sol och vår…

… mellan snålblåst och snöstorm

I helgen åkte vi på världens blåsning och nu varnas för snöstormen Evert! Men mellan varven har vi hunnit känna solen värma, få vårkänslor och riktigt njuta både på farstukvisten och ljugarbänken

Första paret ut den här gången var Mini-Vinnie och Artemis. De hann sitta där en lång stund innan Febus och jag fattade vad som var på gång! Och ni må tro de var malliga när vi andra kom ut.

Artemis var överlycklig att än en gång ha fått ut ljugarbänken med samma gamla mysiga yllefiltar. Och för att hålla värmen, behövdes nu fler av dem, som är julklappsminnen från mattes tid på tidningen!

Bänken fick vi flytta efter solen, då det fortfarande bara är ett par timmar den når ner på vår innergård. Febus, som är uppfinningsrik, började bädda ner sig för att visa matte när det var dags för flytt!

Solen värmde och det var jätteljust. Men när nordan brakade loss kändes det att Kung Bore fortfarande lurar bakom husknuten! Fast en solstund på ljugarbänken räckte för att pirret i kroppen skulle väckas till liv!

Den här dagens sista välgörande solstrålar stal Febus och Artemis till sig på ”kottehusets” goa tak! Matte vill vara ute i tid, och har redan gjort det mysigt där inne, och satt två små krukor med penséer.

Det där med ”morgonstund har guld i mund”, känns avlägset i skrivande stund, men jag hoppas våra bilder lyst upp i ovädret. Så håll ut för vinden har vänt, det börjar bli plusgrader och snart skiner solen igen!

Tassekram Tritte-Gubben

Kategorier
Triton

Pulsar på i kylan

Mot nya soliga mål

Jag pulsar vidare i snön, som fått vassa kanter i kylan, och tvingat mig lägga intervallerna på hyllan! Underlaget är alldeles för isigt och knaggligt att köra galopp på, så jag bara skrittar lite lätt för att hålla formen just nu.

Men i 15-gradig kyla blir det inte så värst långa pass. Framför allt som vi bröder redan börjat tappa våra sibiriska vinterkragar! Så efter rundturen är det skönt att bädda ner sig framför tv:n i mattes älskade arctic-tröja.

Artemis älskar att spana på lillpippis, när flingorna faller från himlen, och ”sparvilarna” susar fram och tillbaka mellan matstället och klätterhortensian. Där sitter han droppstilla och ögonen blir större och större!

Men ni må tro att Artemis skrämde oss alla nyligen, då matte upptäckte en liten ”bulle” på insidan av hans vänstra framtass. Tack och lov kunde veterinären efter provtagning konstatera att det var en ofarlig fettknöl!

Även Febus gör stora ögon, när de små ”sparvilarna” swischar fram och tillbaka, i närmare hundratalet över huvudet på honom. Även han sitter lika droppstilla som brorsan, medan flingorna landar och fastnar på pälsen!

Febus tillbringar också gärna tiden efter stunderna utomhus inlindad i den andra av mattes mjuka teddytröjor. Och förstås helst med matte bredvid sig på soffan, som den ”mattegris” det forna busfröet blivit med åren!

Mini-Vinnie håller mest till under matplatsen, till glädje för ”lillpippis” som då slipper oroa sig för sparvhöken! Den gör annars så gott som dagliga besök, och tar sig ett skrovmål, när vi alla frusit in i goa stugvärmen.

På dagarna är det Artemis och Febus som gottar sig i mattes myströja på soffan. Men kvällarna är Mini-Vinnies, och han låter ingen komma mellan matte och honom. Tiden är hans och lyckan fullständig i soffhörnan!

Visst är vi sibirer självständiga, men ibland behöver också vi varandra så där riktigt mycket. Lycka för Artemis är då att få krypa in i Febus mjuka lurviga päls och bara njuta!

Nu väntar vi på att solen äntligen ska hitta ner på gården, som legat i skugga hela vintern! Och med det tackar jag för mig för i dag, och önskar er alla allt gott tills vi hörs igen!

Tassekram Tritte-Gubben

Kategorier
Triton

Titta jag flyger

Intervallerna rena dunderkuren

Titta go´vänner, jag flyger fram över snön. Åtta kilo lätt i full galopp som en häst! Intervallträningen har gjort susen, tillsammans med fodret Satiety, som är både mättande och gott!

Intervallerna går till så att matte och jag drar till startplatsen längst ner i slänthörnet. Hon säger stanna och springer uppöver slänten 25 meter bort. Jag laddar och blixtrar till när hon kallar med ”Tritte galopp”!

Fem till tio intervaller, fram och tillbaka, avverkar vi medan Artemis håller koll och räknar gångerna. Självklart får jag pyttesmå belöningar mellan varven, men det räcker inte för att få Artemis med på noterna.

Har kör sitt eget race i smyg och helst när ingen ser honom. Men han blev i alla fall så lycklig över snön i helgen, att han pulsade runt likt en stolletok och råmade som han bara gör när har får sibbespel!

Minst lika lycklig över snön, som börjat klä trädgården i vitt, är förstås Febus. Fast här har han tagit sin tillflykt till lillstugan, då snöplogen passerat och fått småbröderna att fly all världens väg!

Annars är det full fart i snövädret, och ingen av oss vill vara inne längre. Borta är julhelgens ”soffpotatisar”, och plötsligt är det ett evigt köande vid grinden för egen kvalitetstid med matte ute på allmänningen.

Hetast på gröten är Mini-Vinnie, som tar alla chanser att smita med ut när någon av oss andra är på väg genom grinden! Ett riktigt litet busfrö, men så söt och mattetrogen, att ingen kan annat än beundra honom.

Ingen kan heller tro att det lilla livet fyllt sex år. Han är fortfarande som en kattunge, och allas vår älskade lillebror, som lindar oss alla runt tassen. Men det är väl så det ska va´ med en äkta ”sladdis”!

Allt gott till er alla på det nya året!

Tassekram Tritte-Gubben

Kategorier
Triton

Firande på fäll…

…när gräsmattan flöt

Så kom den då äntligen, snön vi alla här hemma väntat på hela julhelgen! På annandagens kväll såg det lovande ut för vita mellandagar, och ett mjukt täcke gömde grus och gräs när jag tassade ut i tretiden på natten!

Men knappt hade det börjat ljusna förrän plusgraderna startade krig mot snön och oss bröder. Så när vi väl kom ut för att fira, klafsade vi genom direkt och blev dyblöta på våra grymt lurviga sibbetassar!

Nu var goda råd dyra för matte som lovat oss en alldelels egen dag ute i snön! Hon tänkte till och byggde en snövall, av pall och pälsfäll, att mysa på framför granen. Nästan som Noaks ark åt djuren i bibeln!

Där turades vi om att sitta och kolla på lillpippis, som flög mellan staketet och matplatserna. Artemis stortrivdes på pälsfällen, men fick bråttom upp på farstukvisten när han kände blötan under tassarna.

Febus stilade förstås som alltid men stortrivdes även han på mattes mysiga snövall. Den räddade förevigandet av julen 2020 för oss alla, och vi hade det faktiskt väldigt mysigt där ute med julgodis och pippisång!

Men så fort Febus tassade ner i gräset, som flöt under snön, flydde han upp på farstukvisttaket. Det har varit hans sport hela julen, att tassa ut på natten, klättra upp och sitta där och yla för att bli insläppt!

Mini-Vinnie är precis som jag en riktig linslus och ville aldrig komma ner från den torra pälsklädda vallen. Han hade nämligen varit ut en sväng före oss andra och känt eländet under snön som var på väg bort!

Så när firandet var över tassade han på tå till ”utahuset” och bad att få komma in och lägga sig på dynorna där. Det fick han förstås, och med det önskar vi er alla en god fortsättning och ett GOTT NYTT ÅR!

Tassekramar Tritte-Gubben, Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Kategorier
Triton

Gråare än grått …

… medan vi väntar på nå´t vitt och gott!

Gråare än grått, har det mestadels varit i luften, sedan senast jag skrev. Samtidigt blir det också mörkare för var dag som går! Men vi håller humöret uppe, då vi har så mycket att vara tacksamma för.

Mildvädret har hållit i sig och gräsmattan lyser grönare än i somras. Så vi har kunna vara ute jättemycket, nästan dygnet runt, och på det sättet lyckats hålla ”höstdeppen” borta både matte och jag!

En till som myser i mildvädret är broder Artemis, som sin vana trogen sitter gömd bakom busken på allmänningen. Där håller han koll bland kvistar och oxelbär och tror sig inte synas fast löven fallit!

Dessutom är Artemis förstås lycklig över att fortfarande ha långt, saftigt, grönt gräs att kalasa på nere i slänten. Han är familjens mesta gräsätare, och inget annat duger för att hålla magen i trim!

En som struntar in färgprakten på marken, och svingar sig upp i gråvädret, är akrobaten Febus. Till sin lycka upptäcker han att äppelträdet befriats från löv och nu ger spännande utsikt över kvarteret!

Mini-Vinnie är inte sen att följa efter ”idolen”, storebror Febus, och tycks lika imponerad av att plötsligt se mycket mer och längre bort än från marken. Något spännande får han förstås också syn på direkt!

När Febus väl klättrat upp är han snudd på omöjlig att locka ner. Här är han kung och kvarteret hans, samtidigt som det långt bort i horisonten anas ett stundande väderomslag som heter duga!

Väl nere fortsätter Mini-Vinnie träna balansen på allmänningens hala stockar, och hur otroligt det än kan låta så närmar vi oss advent! Igår var det fortfarande 12 grader varmt, men…

Tiderna förändras snabbt nu, och vi vågar så smått börja vänta på att bäddas in i vita flingors mjuka fall. En direkt övergång från mild höst till riktig vinter, som skulle passa oss sibirier alldeles perfekt!

Tassekram Tritte-Gubben

Kategorier
Triton

En dag som denna…

…vill jag sprida lite solsken!

Höstrusket har slagit till med stormvindar, hällregn, dis och dimma. Men i stället för att deppa vill jag lysa upp med lite bilder från den sista soliga dagen i oktober! En härlig dag som dessutom var min egen 11-årsdag.

Vi bröder var ute på span, och i dag är det svårt att tro att solen nästan nyss sken från en klarblå himmel. Artemis blev så ”upphiad” av fåglarna att han fick spel och råmade som en ko på ”sibbars” kända vis!

Undra på det när sidensvansarna kom stormande i hundratal och slog sig ner i paradisträden alldeles utanför grinden. För att inte tala om när alla lyfte samtidigt och tackade med sitt säregna metalliskt klingande läte.

Lika spännande tyckte Febus det var att sitta och hålla koll på allt stort och smått som rörde sig utanför grinden. Lite sol och värme, efter allt regnande, var allt som behövdes för att kvarteret skulle vakna till liv!

Mini-Vinnie hade fullt upp att hålla koll på den unga harpalten, som skymtade på gräsmattan ovanför parkeringen. Helt fascinerad hade han inte ögon för något annat på allmänningen den här spännande dagen!

Och visst är den söt, den lilla nyvunna kompisen, som hållit till här i flera veckor nu. Väldigt nyfiken och lite halvtam börjar den också bli, även om den håller betryggande avstånd till både människor och djur.

Då det var min dag fick jag förstås lite extra kvalitetstid ensam med matte ute på allmänningen. Grattad blev jag också med sagolika blommor från Gävle och ett jättesött kort med mitt namn i postlådan från Älvdalen!

Sist men inte minst vill jag berätta om min orkidé, som jag fick på födelsedagen förra året. Ett naturens under, som efter att ha vilat hela vintern slog ut med två blommor på Artemis födelsedag i april.

Och tro mig eller ej. Men förra veckan när matte kollade, visade den stolt upp elva knoppar, varav den första började slå ut på min 11-årsdag! Det låter som en saga, men… och fortsättning följer!

Tassekram Tritte-Gubben

Kategorier
Triton

Än blommar det …

… fast hösten är här!

Vi är inne i oktober och höstmörkret börjar lägga sig om kvällarna. Men sol och värme på dagarna gör att trädgården blommar som aldrig förr! Och vi bröder gottar oss och samlar kraft inför vintern.

Rosor, begonior, bägarrankor, husarknappar och allt vad det heter står i sin fulla prakt och bävar inför den första frosten. Själv tassar jag runt och förbereder mig för Agrias välgörenhetspromenad till helgen!

Lillebror Mini-Vinnie trivs i gröngräset och håller koll både högt och lågt. Mest är det lillpippis som tilldrar sig hans stora intresse, sedan alla våra älskade ”kottar” tassat iväg och börjat förbereda vintervilan.

Fast häromdagen, när han och matte var ute och gjorde allmänningen, kom en annan liten sötnos och gjorde dem sällskap! Inte det minsta skygg, men noga med att hålla distans, som är så viktigt i coronatider.

Det var en jättesöt liten harpalt, som höll till och kalasade på gräs i vår favoritslänt! Mini-Vinnie, som annars är lite försiktig av sig, blev stormförtjust och en lång stund hade de bara ögon för varann.

Även Artemis hade turen att få bekanta sig med den lille harpalten ute på allmänningen. Och väl hemma igen sitter han nu förväntansfull, med framtassarna i vattenskålen, och spanar ut under grinden!

Febus tar det för en gångs skull med ro, då han har fullt upp med något främmande som rör sig under redskapsskjulet. Förhoppningsvis bara några små söta husmöss, och inte en stor grym huggorm som förut ett år!

Artemis hjälper Febus hålla vakt om kvällarna, innan mörkret lägger sig och bäddar in trädgården i höstligt dis. Och vad som rör sig under skjulet är fortfarande i dimma dolt, men den som lever lär få se!

Tassekram Tritte-Gubben

Kategorier
Triton

Snart sista chansen

Så det gäller att njuta av dofterna!

Hallå go´vänner, här sitter jag som bäst och luktar på mina blommor. Önskar jag kunde förmedla dofterna i rymden, men hoppas ni kan fantisera och njuta av bilderna från trädgården i sensommarskrud!

För nu gäller det att njuta innan blommorna vissnar, löven börjar falla och hösten tar vid. Och för ett busfrö som Febus är det förstås extra givande att smygspana på alla rara små flygfän som kalasar i färgprakten!

Jag är som bekant numera glad pensionär, och ständigt på språng mot nya spännande äventyr. Min stora lycka är att ha blivit kvitt mina grymt elaka forl-tänder, och jag hoppas verkligen ingen tvingas gå med sådana!

Det här med tänder är ett kapitel för sig. Febus har kritvita friska gaddar men ser ändå bekymrad ut. Det beror på att det är tomt i husen inne i buskarna, och att ”Kotte” med vänner försvunnit väldigt tidigt i år.

Några som däremot inte försvunnit är våra små ”sparvilar” som i sommar blivit bara fler och fler! Äter som galningar gör de, talgbollar, nötter och kärnor, samtidigt som jag fått sitta barnvakt åt ungarna hela sommaren.

Inte undra på att vi titt som tätt får finfrämmande på gården. Sparvhöken får småttingarna att fly, men de kommer lika snabbt tillbaka! Och vi kan inte annat än beundra den vackra fågeln, som också den behöver mat.

Nästan lika grym som sparvhöken ser broder Artemis ut, där han sitter under lillträdet och väntar på katastrofen. Alla lillpippis till trots misslyckas ofta jakten, och sparvhöken tvingas samla kraft inför ett nytt utfall.

Minst lika grym ser Mini-Vinnie ut i rabatten, och sparvhökens upprepade besök är tveklöst det mest spännande vi haft på gården i sommar. Det har varit en riktigt rysare varje gång den gulögde kroknäbben dykt upp!

Annars är det mest blommorna som vi njuter av och minns sommaren som skyndar bort. Husse uppskattar den höga klara höstluften medan matte alltid blir lite lågmäld och behöver muntras upp av oss bröder!

Det ställer vi så gärna upp på, och försöker ständigt hålla igång henne, så hon slipper gå in i sig själv. Mini-Vinnie gör här sitt bästa att fånga matte med tassen och vinkar samtidigt hej då och ha det bra till er alla!

Tassekram Tritte-Gubben

Kategorier
Triton

Lugna gatan …

… men just nu firar vi!

Hugaligen vilket grymt litet virus som fortsätter hålla oss i herrans tukt och förmaning hela sommaren. Inte får jag tassa iväg och hälsa på mina kompisar, och alldeles för lite påhälsning har vi här hemma med!

Så tack och lov att lillebror Mini-Vinnie nyss fyllt sex år och firats i dagarna tre den här veckan! Allt sedan matte för första gången missat hans fördelsedag i lördags på grund av hjortronplockning.

Det sörjde nu inte Mini-Vinnie, som vet att han är världens bästa lillebror! Stora pojken nu, men handmatas fortfarande av matte, och kommer sladdande med svansen på ryggen så fort hon kallar!

Sin främste läromästare har Mini-Vinnie på gott och ont i storebror Febus! De blir mer och mer lika, för var dag, och hänger ihop som ler och långhalm. När de inte ryker ihop och slåss som busar förstås!

En som i alla fall inte slåss är vår bäste”Kotte”! Han är lugnet själv och den trivsammaste lilla varelse som skådas kan. En glädjespridare mer än någonsin i dessa stilla coronatider, och så söt. så söt. så söt…

Artemis har hittat sitt sätt att hålla koll på läget runt om i kvarteret. Från taket på farstukvisten, ser han det mesta, utan att själv synas eller riskera råka illa ut! Säkrast med tanke på alla ”skummisar” på gatan.

God hjälp har Artemis av Febus, som älskar höga höjder och stortrivs på taket. Sina åtta år till trots, svingar han sig upp och ner, på bara några gamla torra kaprifolkvistar! Verkar nästan tro att han kan flyga.

Annars är det som sagt mycket ligga och mysa mellan blommorna i småstugorna. Vädret har ju inte inbjudit till så mycket solande på slutet, men hoppas ändå ni haft det bra och att en fin augusti väntar oss alla!

Tassekram Tritte-Gubben

Kategorier
Triton

Sagolik midsommar

… med blommor och blader i långa rader!

Här kommer jag, stolt och glad, efter en sagolik midsommar som aldrig vill ta slut. För solen fortsätter skina, värmen hålla i sig och blomsterkransarna prunka som aldrig förr!

Vår bästa tid är nu, när alla dörrar står på vid gavel, och vi bröder får husera fritt dygnet runt. Ute i buskarna, inne under takfläkten, uppe på farstukvisttaket och i vårt älskade ”utahus”!

Artemis har fullt upp att hålla koll på alla ”lillpippis”, som invaderar trädgården från arla morgon till sena kväll. Och han njuter lika mycket som jag av den nyvunna friheten i gröngräset.

Men han älskar också att visa upp sig och få beundrande blickar från nära och kära som tittar förbi! Noga med att hålla avstånd, precis som han alltid vill, och som det nu ska vara!

Vi två mot världen, visar pappa Ingos pojkar, Febus och Mini-Vinnie, med all tydlighet från taket på lilla redskapsskjulet. Där sitter de och smider planer och har så gjort tillsammans i alla år!

Febus är Mini-Vinnies storebror och idol, och ingen kan ta miste på att de är samma pappas pojkar! Så kära och så lika i så mycket, och ingen kan ta miste på hur Febus växt med sin uppgift.

Blomsterkransar till midsommar har i alla år varit tradition här hemma. Och traditioner är till för att hållas! Mini-Vinnie är den första att instämma och stolt posera blommor och blad.

Så har vi firat, och jag hoppas ni alla haft det lika skönt som vi i sommarvärmen.. Fast än varmare lär det ska bli, så det gäller att dricka och kanske hålla sig i skuggan framöver.

Tassekram Tritte-Gubben