Ett gott slut på den svala midsommarhelgen och en ännu bättre början på den riktiga sommaren önskar jag alla. För den riktiga sommaren börjar nu, när matte får semester från prasseltidningen, och vi bara får ägna oss åt bloggen.
Den hoppas vi förstås att ni fortsätter läsa. För det händer ju alltid en massa spännande saker som har med oss djur att göra även på sommaren. För att inte tala om vad lillebror Artemis och jag kan ställa till med.
Hur som helst har ni förstås redan förstått vad det var för blommor matte plåtat till hälsningen på midsommarafton. Det var förstås våra blomsterkransar, som lillebror Artemis och jag nu stilat med i dagarna tre för att fira den efterlängtade midsommaren.
Och faktiskt har det varit lite märkvärdigt att vara finklädd, även om lillebror då och då blivit så full av bus att en och annan liten ros har rykt all världens väg. Men helt klart har vi skött oss bättre än väntat, för kransarna är fortfarande så fina att matte hängt upp dem på tork.
Det var mer än hon räknat med, och hon hade varit glad om vi bara klarat av att ha dem på midsommarafton. Men så har vi också belönats rikligt, när vi väl tagit av oss finkläderna, och om kvällarna sluppit loss och fått jaga nattfjärilar till långt efter midnatt.
Det är bland det roligaste som finns, och vi blir så ”upphiade”, att lillebror Artemis börjar flyga omkring och ”råma” så där som bara han kan. Uppvisningen brukar sluta uppe på farstukvisttaket, där han sen lägger sig helt slut och väntar på att matte ska hämta in honom.
De närmaste grannarna vet förstås vad som är på gång när matte hoppar ut på taket mitt i natten. Men de som bor lite längre bort, och ser fram till oss, lär sannerligen fundera.
Inte minst som matte liksom svävar fram där ute på taket! Hon är nämligen alldeles fruktansvärt höjdrädd och skulle aldrig våga sig ut om det inte var för att hämta in lillebror.
Det är tanken på de där berguvarna i Falu gruva som skrämmer matte. Därute på taket i mörka natten vore ju lillebror Artemis ett lättfångat byte. Husse och matte vet sedan katten Oskar, som bodde här före oss, var nära att fastna i uvens klor ute på gården.
Åter till blomsterkransarna, som hör midsommaren till, så blev matte full i skratt och började sjunga när hon tittade på lillebror Artemis och mig. Hon sjöng om någon som skuttade ur sängen och dansade på ängen, med blomsterkrans i håret av gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.
Jag visste inte vad han hette då, men jag vet det nu! Och då undrar jag så klart om ni också känner till den märkliga figuren och vet vad han heter. Mejla i så fall svaret till pia.persson@dt.se
Sex trisslotter ligger i skrivbordslådan och väntar på tre lyckliga vinnare. Ni har hela veckan på er att mejla, men senast på lördag måste vi ha alla svar om jag ska kunna presentera vinnarna nästa söndag!
Tills dess må så gott och känn att både sommaren, solen och värmen är på väg!
Tassekram från sibiren Triton med lillebror Artemis