Så kom den då äntligen, men alldeles för snålt tilltagen. Bara några enstaka korn lyckades slita sig i blåsvädret och leta sig ner på gården.
Inte en enda riktigt stor mjuk flinga, att tassa på och smälta ihjäl under trampdynan. Men i alla fall lite frostnupet på marken som en föraning om vad som komma skall.
Fast den där rysskylan, som skulle ligga över oss i dag, vet jag då inte vart tog vägen. ”Hemma” i Sibirien hade man sett det som rena lenvädret om solen skinit och det droppat från taken.
För håll med om att det, trots bristen på snö, varit en härlig dag efter höstens hittills kallaste natt. Minus sex grader när vi tassade ut halv sju i morse och mycket ljusare än samma tid i går. Men att tala om rysskyla är väl ändå att ta i!
Lillebror har också lärt sig hur han ska spela fönster, för att tala om när han vill komma in, när vi nu inte får ha ytterdörren öppen längre på grund av minusgraderna ute. Det kompenseras med råge av att husse satt på golvvärmen på nedervåningen.
För hur mycket sibirer vi än är, så är det jätte härligt att komma in och glida ner på ett varmt golv. En välmåga och bara blir skönare och skönare ju kallare det blir utomhus.
Och så prasslar det så spännande i de frusna löven på marken, som nu är torr och fin. Till mattes stora glädje, då vi dundrat rakt in i sängarna från farstukvisttaket, och fixat massor med leriga tassavtryck, de senaste veckorna.
Tre svansar i vädret, som jag skriver i rubriken, skulle kunna vara våra egna. Men jag syftar i stället på de populära pälssvansarna, som är suveränt roliga att slänga upp i luften.
Om Vår Herre var snål med snön, så ska jag inte vara lika knusslig med svansarna! Därför lottar jag ut tre till och fortsätter i sagans värld hos de charmiga katterna i Uppsala.
Den här veckan vill jag veta vad den söta kattflickan hette, som var Pelle Svanslös stora kärlek. Vet du det, mejla då svaret till djurliv@dt.se Senast på lördag behöver jag ditt svar och märk det ”Veckans Triton”.
På tal om tävlingar så kanske ni har sett att det är dags för anmälan till årets Lussekatt för 19:e året i rad. Matte var först i hela landet med att ordna en sådan tävling på tidningen, och nu koras Lussekatter i snart sett var och varannan dagstidning.
Vi här hemma skulle förstås jättegärna vilja vara med. För vi brukar sitta med matte och smygkolla i arbetsmaskinen på alla fina bilder som dyker upp. Men ingen som har husse eller matte på tidningen får vara med.
Därför ska naturligtvis alla ni andra, som läser min blogg, mejla snygga bilder på er till lussekatt@dt.se Det skulle jag garanterat göra om jag fick, men nu håller jag i stället tassarna för er!
Ett tips från matte till alla som ska fotografera är att försöka göra det utomhus. Bilderna blir mycket bättre då, och så slipper man det där konstiga blänket, som lätt blir i ögonen på oss katter, för att vi ser i mörkret.
Med det slutar jag för i dag, hoppas få många svar på frågan och önskar lycka till med fotograferandet!
Tassekram Triton med bröderna Artemis och lillle Febus