Mellan himmel och…

Vilken vecka och vilket förvandlingsnummer! Från gullplutt till monster på bara några timmar! Och med broder Artemis och mig mitt i smeten.

Mellan himmel och helvete har vi svävat flera dygn, medan lillebror Febus smugit omkring och jämrat sig, rullat runt på golvet och försökt ta över hela huset.

Inte en lugn stund annat än när han sover. För han är inte riktigt att lita på längre utan kan få för sig att sprida sin översittarlukt lite varstans.

Det har aldrig hänt i det här huset förut, vare sig när jag eller broder Artemis var i lillebror Febus ålder. Så pass mycket pli har vi i alla fall haft på oss hela tiden.

 

Jag lär visserligen ha varit våldsamt bufflig av mig, och broder Artemis vill jag minnas att fick rymmarfnatt. Men det är ingenting mot den terror vår Lill-Febbe håller oss i här hemma i just nu.

Det går för sig när han får vara ute, men inne tycks det stört omöjligt.Och vad som värre är. Han varken rår för det eller rår på det! Stackars lillebror ser alldeles vilsen ut och verkar inte alls förstå vad som händer med honom.

Ena stunden ska han vara stor och sova ensam nere om nätterna. I nästa stund hör jag hur han i skydd av mörkret smyger upp till matte i sängen, och lägger sig och snuttar på hennes hals,  precis som när han var liten.

Helt plötsligt duger inte heller lådorna, med den hälsosamma majssanden, fast de är helt rena. För varken Artemis eller jag använder dem annat än i yttersta nödfall. Vi går hellre ut på bakgården och uträttar våra behov i lugn och ro.

 

Det har lillebror Febus också överraskat oss alla med att göra nästan från första stund. Men nu ska det plötsligt spridas ”dofter” inomhus, och inte bara i de redan befintliga lådorna.

Så i förrgår fick husse och matte åka iväg och köpa en ny stor låda och en ny sorts kattsand för att blidka den lille herren. Natten efter höll han sig lugn, men gick och ”gömde” sig i den lilla kattunge-tunnan under trappan med ena bakbenet hängande utanför.

Jag är den första att erkänna att det inte är lätt att vara liten och bli stor. Men så jobbigt som det verkar vara för lillebror minns jag då inte att det var för broder Artemis och mig.

Kanske beror det på att han är så gruvligt mjuk och go i sinnelaget som han är. Men det gäller för Artemis och mig att vara på vår vakt. För han kollar över staketet och är plötsligt väldigt nyfiken på vad som händer ute i vida världen.

 

De senaste kvällarna har husse och matte fått åka ut och ragga med honom både länge och väl för att distrahera honom. Det är det bästa han vet och så spännande att den inombords oron släppt lite.

Vi har väl alla här hemma vetat att det här skulle komma, och att lillebror Febus är på väg att bli stor. Han fyller ju nio månader i dag!!! Precis så gamla var både broder Artemis och jag när vi fick åka storbil till veterinären för att bli lugna, snälla och goa!

Ändå slog det ner som blixten från klar himmel när Lill-Febbe började väsnas som bara den i sovrumsfönstret på onsdagsnatten. Efter det har det bara fortsatt, även om vårkänslorna tycks ha svalnat lite i dag, då det är 15 grader kallt.

Så ikväll firar vi honom med fina fisken och spraygrädde. Och tidigt på onsdag morgon är det dags för lillebror Febus att åka storbil till veterinären för att bli lugn, och snäll och go. Vi håller tassar och tummar, för att det går bra, och hoppas ni gör det också!

Tassekram Triton med bröderna Artemis och Febus