Just nu är snön så där härligt pulsdjup, dunmjuk och fjäderlätt som den någonsin kan bli. Det betyder att vi mer eller mindre gräver ner oss i härligheten och jagar småkryp under den.
Lillebror Febus är helt suverän på att upptäcka minsta rörelse under snön, och han störtdyker som en räv fast han i själva verket är en liten isbjörn. Så gruvligt koncentrerad på uppgiften, att han varken ser eller hör vad som händer runt omkring honom.
Han vill bara vara ute och busa dagarna i ända, och vi är inte så mycket bättre broder Artemis och jag heller. Tur att vi är vaccinerade mot både kattpest och kattsnuva, när kattmånaden nu närmar sig med stormsteg.
Det heter att mars är vår månad, men redan i februari börjar de kärlekskranka ”utomjordingarna” vakna till liv och röra på sig. Och så gott som varje år drabbas ovaccinerade katter av pesten, som orsakas av ett virus och är den allvarligaste sjukdomen.
Det är jätteviktigt att alla katter blir vaccinerade, då smittan främst sprids via det vi gör från oss ute men också kan dras in med kläder och skor. Helst ska alla kattungar grundvaccineras två gånger innan de lämnar sin mamma, och sedan en gång vid ett års ålder.
Därefter räcker det med vart tredje år för att vara på den trygga sidan när det gäller kattpesten. Däremot bör den, som även vill ha säkert skydd mot kattsnuvan, upprepa den vaccineringen varje år.
Mitt råd är då att använda vaccin mot enbart snuvan de två mellanåren, för att vi ska slippa få onödigt mycket kattpestvaccin i våra små kroppar! Jag vågar skriva det, då matte rådgjort med tillverkarens egen veterinär, som är helt inne på samma linje.
Undersökningar som tillverkaren gjort har nämligen visat att kattpestvaccinet faktiskt gett fullgott skydd på testdjur i hela sju år! Så vart tredje år är alldeles nog, då övervaccinering varken är bra för människor eller djur.
Ett annat virus som lurar frampå vårkanten är det som slår ut magen och orsakar salmonella. Det sprids ofta till oss katter genom svaga smittade småfåglar som lever nära oss under vintern.
Salmonella är en sjukdom som veterinären måste anmäla till länsstyrelsen, och de senaste åren har allt fler katter drabbats inte minst här i länet. Det tros bero på att kattägare numera håller bättre koll och åker till veterinären om katten blir väldigt lös i magen.
De flesta katter som jagar fåglar, och smittas den vägen, blir lyckligtvis inte så sjuka att de behöver åka till veterinären och få medicin. Däremot kan de här katterna sprida smitta, och det är därför jätteviktigt att husse och matte till katter som är lösa i magen är noga med att tvätta händerna.
Det gäller inte bara efter att ha kelat med katten och tömt kattlådan, utan också efter att ha utfodrat småfåglarna. Jätteviktigt är också att göra ren fågelbordet riktigt ordentligt innan det sätts undan i vår för att skydda både människor och djur från salmonella.
Det är framför allt på vårvintern, alltså de närmaste månaderna, som det gäller för alla hussar och mattar att vara uppmärksamma på det här. Men än så länge håller vintern oss i sitt grepp och vi leker obekymrat glatt vidare i snön.
Med det önskar jag er alla en lika lekfull vecka som vi bröder hoppas få här hemma. Jag förstås på ett alldeles strålande vinterhumör, då vi skriver sista veckan i januari och med det nått halvvägs mot sommarens Öppen Trädgård och min alldeles egen Tritondag!
Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis och Febus