Månad: november 2014

Här sitter jag i klätterträdets topp och kan inte annat. För det är jag som har ansvar för allt som tilldrar sig nedanför mig. Och det är inte lite sedan ”Mini-Vinnie” nått målet och fått komma ut på gården!

Lyckligtvis springer han in under klätterträdet för att vila, men annars pinnar han på så jag håller på att vrida huvudet av mig. Tänk att det redan blivit en sådan liten ”busunge” av den  jättesöta dockkatten  från Älvnäs utanför Hedemora.

 

Det lilla kärleksknytet som sov nästan hela dagarna, i sin lilla röda betesväska, när han hämtades hem för dryga fem veckor sedan. Nu har han snart blivit dubbelt så stor och fått väldig fart på de små benen.

Titta bara hur det lilla livet tuffar till sig efter att ha jagat upp broder Artemis och lillebror Febus på trappan. Han tror förstås att de flytt för livet! Men i stället sitter de där i godan ro och hjälper mig att hålla ögonen på honom.

 

 

Ska sanningen fram så har vi alla tre fullt upp med att hålla ”Mini-Vinnie” under kontroll ute på gården. Matte är förstås med ute, men han är så blixtsnabb, och tar sig in överallt, så det går aldrig att släppa honom ur sikte.

Allting är lika spännande för den lille ”knodden”, som inte är rädd för någonting. Därför har jag lovat att han får följa lillebror Febus till Arken Zoo nästa söndag. Där firas då Kattens Dag med uppvisning av flera av föreningen Dalälvskattens katter.

 

 Redan på fredag börjar årets firande av Kattens Dag på Falu Djursjukhus med massor av fina erbjudanden. Firandet fortsätter sedan på lördag på Vettris och avslutas på söndag med julskyltning och kattutställning på Arken Zoo här i Falun.

Även i Borlänge blir det i helgen kattutställning både på Arken Zoo och Djurmagazinet. Trevliga träffpunkter för alla kattvänner! Och jag välkomnar er förstås speciellt till firandet i Falun, där ni får träffa lillebror Febus och ”Mini-Vinnie” på söndag!

 

Det tar på för en liten slarver att göra gården med tre storebröder i blött novemberväder. Så inne i värmen, efter att ha tvättat tassarna i badbaljan, somnar han sött mot bästebror Febus mjuka barm.

Och väl inne i huset igen är han åter väldens mjukaste och goaste lilla minibror. Det finns ingen mer som han, och kommer aldrig att finnas. Så jag hoppas innerligt att han fortsätter vara samma gullunge, när han växer upp och blir stora  pojken!

Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis, Febus och lille Vinnie

 

 

 

 

 

Inte utan att jag också skulle vilja heta Vinnie! Titta bara vilken fin målning ”Mini-Vinnie” fått av lilla söta travhästen Vinnie, som vårt eget busfrö fått namnet efter.

I arbetsmaskinen har vår lilla ögonsten också fått en egen hälsning från den rara kändishästen. Där lovar han att  tänka på vår Vinnie som en vän, då han vet hur kämpigt det kan vara att alltid vara minst.

 

 Kanske är det den hälsningen som peppat lillplutten här hemma. För han tassar framåt så fort att vi gamlingar har svårt att hänga med! Men så har han också matpaus i sängen med matte på natten

Och det trots att han håller igång oss till långt efter midnatt. För när vi äntligen ska sova, drar han och lekkompisen Febus igång i sovrummet, så det är omöjligt för oss storebröder att sussa i lugn och ro.

 

Husse och matte tycks förblindade av det lilla charmtrollet, som verkar få vända upp och ner på tillvaron för hela familjen. Förra veckan var det stort att han klarat av att klättra upp på lilla tunnan.

Nu har han klarat första trappsteget upp till övervåningen, och så har han nått toppen på högsta klösträdet. Det är mer än broder Artemis och jag någonsin klarat av och knappast lär göra framöver heller.

 

De senaste dagarna har ”Mini-Vinnie” börjat göra farstukvisten och är på väg ut i vida världen. Det betyder att jag fått ta plats högst upp på toppen av stora klematisklätterträdet med utsikt över gården.

Där sitter jag nu och ser minstingen göra sina första pyttesmå tassavtryck på marken. Det lilla kärleksknytet, som tar alla med storm, och fått den här söta dikten av rara vännen Katerina Pergament.

 

Sov du lilla Vinnie ung, än så är det vinter.
Än så sova björk och ljung, ros och hyacinter.

Än så är det långt till vår. Sov, du lille vilde!
Ingen rönn i blomma står, Triton är i ide.

Men när vårluft smeker dig, Artemis famn dig vaggar,
då blir grönt på skogens stig, och Febus svans den flaggar.

Vakna liten Vinnie glatt, solskens öga ser dig.
Efter vinterns långa natt dags för bus och spratt,
Alla bröder med dig!

Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis, Febus och lille Vinnie

Grått och trist har det varit så gott som hela veckan. Både i luften och inne i magen på mig! Enda ljusglimten har varit ”Mini-Vinnie” som fönöjsamt tassar omkring, leker med allt och alla och lär sig nya saker varje dag!

Han är allas vår sol i novembermörkret! Helt oemotståndlig när han kommer tultande och vill vara med oss storebröder. Så innerligt mjukoch go att han måste ha ett hjärta av guld. Bara piper lite försiktigt när vi glömmer oss och leker för vilt med honom.

 

 För min del har det ledsamt nog inte varit så värst mycket lek och bus den här veckan. Jag har fått nöja mig med att titta på, då jag haft hårbollar i magen som ställt till det för mig. Och det är ingen höjdare minsann!

Först efter att ha kräkts upp två ”hårkorvar” och fått massor av kattmalt av matte fick jag igång magen igen. Men för att jag skulle börja äta måste matte skämma bort mig med feta kattungekulor överströdda med snälla Forti Flora bakterier och spraygrädde till efterrätt!

 

 Nu börjar jag bli fit for fight igen. Men jag vill berätta om det, då hårbollar i magen kan drabba oss alla.  Matte försöker kamma och borsta oss, ge kattmalt flera gånger i veckan och odla ampelliljor som är nyttiga att äta.

Tyvärr fuskar jag med det, och när det nu inte finns några rosor ute längre, går det lätt på tok för mig. Bröderna är mycket bättre än jag på att äta malt och nyttigt grönt. Till och med ”Mini-Vinnie” älskar att slicka malt av mattes fingertopp och leka med ampelliljan.

 

Kattgräs är förstås lika bra som ampellilj för att hålla magen i trim och få upp håret innan det blir stora bollar. Kattmalten hjälper till att få hårstråna att glida genom tarmarna och komma ut på naturlig väg.

Grönt är skönt! Men förutom kattgräs och ampelliljor vill jag varna för allt vad krukväxter heter! De flesta är, om inte direkt giftiga, så högst olämpliga att äta och kan ställa till stora problem i en liten kattmage.

 

 Nog om det och tvära kast över till något betydligt trevligare. Nämligen vilka som får veckans tre pälssvansar. Vinnarna är Laila Eriksson, Ludvika, Emma Jerfström, Umeå och Lena Åström, Sandviken, som alla har lekfull post till sina älsklingar av vänta i brevlådan.

Grattis, säger jag och hoppas svansarna blir till glädje! En tredje utlottning väntar i början av december. Nu har broder Artemis lovat vara ”Vinnie-vakt” en stund, medan matte och jag tar dagens promenad, och som ni ser sussar de redan sött tillsammans!

 Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis, Febus och lille Vinnie

Det största som hänt den här veckan är att lille Vinnie lyckats klättra upp på tunnan i lekhörnan! Och ni må tro att han tronade nöjt där uppe, medan matte kröp omkring på golvet och letade efter honom under fåtöljerna.

Tunnan är visserligen bara en halvmeter hög, men för ”mini” var det en stor seger. Så nu jobbar han mot högre höjder och drömmer om att besegra klösträet som är tre gånger så högt.

  

Ingen dröm är för stor för vår lilla guldklimp. Han äter som en häst och har gått upp över ett hekto i veckan de 14 dagar han varit här! Det är bra och bäst av allt att han är världens mysigaste och inte rädd för någonting här hemma.

Tur är väl det, med tanke på hur liten han är! Hade han tassat iväg, med svansen mellan benen och gömt sig, så hade vi väl aldrig hittat honom. Vi bamsebröder var ju nästan dubbelt så stora när vi kom!

 

Mest spännande under veckan var det annars på Halloween, när lille Vinnies älskade fårskinsfäll plötsligt fick liv och började röra på sig! Vi satt alla som förstenade och bara tittade, medan Vinnie alldeles själv klättrade upp och började undersöka”spöket”.

Väl uppe där kom han snabbt på  att det bara var bästisen och halvbrodern Febus som spelat oss ett spratt och klätt sig i lockig vinterpäls. Men det såg skrämmande märkligt ut, när fällen plötsligt började röra på sig i kvällsmörkret mitt under Halloween.

 

 Busväder för lek med pälssvansar har det minsann också varit den här veckan. Och kan ni tänka er att till och med ”Mini-Vinnie” älskar att leka med dem. Han väljer allt oftare svansarna före råttisarna och kan ligga långa stunder och mysbusa med dem.

Ny månad och dags igen för utlottning av tre pälssvansar! Vill du vara med och tävla om en svans, mejla då matte på gpia.persson@outlook.com Gör det senast lördag, då de turliga vinnarna presenteras nästa söndag.

 

Som ni säkert förstår handlar det mesta här hemma just nu om vår Vinnie, som måste vara världens mjukaste och goaste lilla varelse. En liten kämpe som lär sig nya saker varje dag, och väcker så varma känslor att vi kan sitta hela familjen och bara beundra honom.

Tänt ljus i allhelgonatid har vi förstås också gjort i höga fönstret närmast himlen. Och tänk eldslågan liksom fyrdubblades där ute i mörkret för maine coonerna Tabbe, Oskar, Kalle och världens bästa storebror Nisse, som tog så väl hand om oss när vi kom!

Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”