Månad: mars 2017

Vårvindar friska, leka och viska… Ja, minsann och jag är på kung på taket! Den ende här hemma som pallar för blåsvädret i friska luften på hög höjd.

Men jag ångrar att jag berättade, vad matte muttrade, när jag var nattligt odräglig förra helgen. För många tycks ha trott att hon menade allvar, fast jag förstås vet att matte och jag är oskiljaktiga!

 

 

Inte en natt har vi varit från varandra, sedan jag kom hit för drygt sju år sedan. Det tycker jag säger allt om oss, och även om tonen här hemma är lite rå så är den alltid hjärtlig.

Jag trodde i min enfald att alla hussar och mattar sa så där när vi ”lurvisar” blir för busiga. Men ni verkar vara lite finare i kanten, så jag får nog väga mina ord på guldvåg i fortsättningen

 

Och jag kan berätta att här hemma är det inte bara matte som muttrar om oss. Ni skulle bara veta hur ofta vi bröder hotar att lägga ut henne på Blocket när hon kommer med kam och borste!

Det är nu bara kärleksfullt munväder, fast det känns så just då! Mest för mig, som har har grymt mycket ullig självtovande päls,  medan rödräven Artemis bara ligger och glänser i solen.

 

 

Minsta lillstugan har blivit hans favoritplats nu i vår! Han smyger dit så fort han kommer åt och har där full koll på gården och allt så rör sig både på gräsmattan och i luften ovanför.

Febus däremot är väldigt marknära nu i vårens tid! Han njuter i fulla drag, och har fullt upp att kullerulla sig i gruset, på alla tänkbara och otänkbara ställe runt om i kvarteret.

 

 

Mini-Vinnie stortrivs i solen framför muren ute på allmänningen. Där känner han att han är ute i vida världen, men ändå tryggt nära grinden hem. En livsnjutare som alltid tar allting i sin egen takt!

I dag är det snudd på sommarvarmt, samtidigt som dörren står på glänt och vi har flyttat fram klockan! Det betyder ljusare kvällar och att utetiden blir en timme längre.

Så livet leker och nu har jag inte tid att sitta vid arbetsmaskinen längre. I stället säger jag tack för oss och önskar er alla en riktigt härlig vårvecka!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

 

Vi är väldigt billiga just nu. Kostar inte många kronor om någon händelsevis skulle vilja ta hand om oss!  Enda kravet är att vi får följas åt och garanteras personlig service dygnet runt alla dagar i veckan!

 

 

Om det är mattes handled som spökar eller vårkänslorna som svallar vågar jag inte säg bestämt. Troligtvis är det både det ena och det andra, då handleden gjort att det blivit snålt med promenader i vårvädret.

 

 Det har i sin tur medfört en massa lagrad överskottsenergi, som måste ut på nätterna. Ska villigt erkännas att jag är husets värsting och tvingar upp matte, för att släppa ut mig, både två och tre gånger per natt!

 

Artemis fortsätter sin höghöjds-träning och har upptäckt att paradisträdet är suveränt att sitta i och hålla koll. Det händer mycket i luften nu, då trutarna anlänt och berättat att vårt trogna fiskmåspar är på väg!

 

Annars är det mest den stora katten, som husse och matte träffade på i skogen, som varit på tapeten den här veckan. Inte för att jag tycker den ser så märkvärdig ut på bild, fast lite större än mig är det kanske ändå!

 

Vår goaste vän Trashanken fortsätter att imponera och är borta längre och längre stunder med sina kajkompisar. Det känns så gott att se att han är accepterad, som en i flocken, trots sin tilltufsade fjäderdräkt.

 

 

Och sist men inte minst ännu ett glädjebesked. Den lilla duvungen, som matte letade efter när hon vurpade, har börjat pröva sina vingar! Fortfarande tar det både tid och kraft att lyfta, men i går visade den stolt upp sig på uthustakets nock!

Tassekram Triton med bröderna Artemis. Febus och Mini-Vinnie

Se upp för halkan! Den är förrädisk nu och höll på att både kosta mig bloggen och matte handleden. Allt efter att hon i fredags tagit sig en flygtur ute på allmänningen.

Natten efter var grym och vi fick knappast en blund i ögonen. Handen och leden svullnade rejält, och matte låg med hopknutna plastpåsar med isbitar för att kyla sig och lindra smärtan.

 

 

Då trodde vi aldrig att vi skulle klara av arbetsmaskinen den här helgen. Men matte är tålig, och inget verkade vara av utan handleden bara rejält stukad! Så här sitter vi i dag vid betydligt bättre mod.

Tur i oturen var att matte hunnit ta lite färska bilder innan hon flög i backen. Och orsaken till det  var att hon letade efter en liten duvunge, som inte kan flyga, och som hon matar i smyg ute där.

 

 

När matte tog flygturen satt jag hemma och väntade på en vårpromenad i eftermiddagssolen. Den frös förstås inne, och efter det har vi mest fått ta hand om matte hemma på gården.

Hon är motståndare till piller i vanliga fall, men den här gången har hon fått lov att ta små vita tre gånger om dagen för att stå ut. Och det är tack var pillren, som jag har bilder i bloggen i dag!

 

Tack och lov har vi haft härligt väder, med strålande sol både i fredags och i går. Så vi har kunnat njuta ute på gården utan några vidare utsvävningar i vida världen.

Glädjande är också att vår Lill-Kaj, som fått smeknamnet ”Trashanken” blir bättre och bättre. Nu har också överdelen av benen, som var illröda och verkade skinnflådda, läkt och börjar se friska ut.

 

 

Fjäderdräkten på bröstet är förstås fortfarande ett ledsam att se. Men då vi går mot ljusare tider, ska allt förhoppningsvis ordna sig till det bästa för den lille vännen.

Han är så go på morgonen, då han sitter på avstånd och kollar när matte stiger upp ur sängen. Då kommer han i full fart till farstukvisttaket, för att få några av våra knaprisar genom fönstret.

Det värmer allas våra hjärtan att det ser ut att gå bra för ”Trashanken”, och en annan glädjande nyhet är att fyra små ungar kläckts fram hos familjen berguv i Falu gruva!

Låter det spännande kan du följa mamma uv och hennes småttingar live via webbkamera. Gå bara med i facebook-gruppen Berguvskameran i Falu Gruva, så får du info och länkar till webbkameran, bilder, dagbok och aktuella filmsnuttar!

Med det tackar vi för oss i dag, och önskar er en fin marsvecka, då det utlovas både varmt och vackert vårväder. Men med minusgrader på nätterna vill jag än en gång varna för halkan så ni slipper ofrivilla flygturer!

Tassekram Triton, Artemis, Febus och Mini-Vinnie 

Trädkramare är vi allesammans! Jag håller mig förstås helst på marken, där stammen känns som en pålitlig kompis att luta sig mot, gömma sig bakom och trygga sig till.

 

Annat är det med Mini-Vinnie, som siktar högt och tycks  vara på väg att bli en kopia av Febus. I paradisträdet prövade han häromdagen med bravur hur högt vingarna bär.

 

Nöjd och belåten passade han sedan på att testa vårens första ”grönbete” under trädet. Inte för att det var något färskt gräs, men de torra stråna verkade falla den honom i smaken.

 

Vårkänslorna smittade förstås av sig på broder Artemis, som höll på att slå knut på sig själv innan det blev hans tur att testa paradisträdet! Rakt upp bar det så högt han tordes första gången i år!

 

Den ende av bröderna som i veckan nöjde sig med att ”toppa” lillträdet var till allas förvåning Febus. Han hade fullt upp med att godkänna pälstussarna som matte satt ut åt pippis!

 

 

Kanske kände han att det var snöväder på gång precis som vår Lill-Kaj, som kräver massor med mat för att hålla värmen! Han tycks må rätt bra nu, men vad han varit med om är fortfarande en gåta.

 

Vasaloppssöndagen till trots blev jag ensam på pallplatsen då bröderna blåste in. Men jag håller på traditionen, och vägrade fega ur, fast både jag och filten var nära att flyga all världens väg!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie