Så fick vi då äntligen några soliga dagar i trädgården. I går och i dag med snudd på den värme vi saknat hela sommaren! Och i utförsbacken mot höst gäller det att ta vara på varje liten himmelsk stråle.
Det har vi gjort i helgen, och Artemis blev till och med så upphiad att han började jaga solkatter. Ingen hejd på honom när han drar i gång sitt spring, och han fortsatte så länge solen stod rätt på himlen.
Till och med den allra blygaste lille kompisen vågade sig fram och smörja kråset flera gånger fast vi var ute och busade på gården. Han fortsätter äta som en häst och tassar gladligt omkring på fatet för att få i sig allt.
Febus ägnade sig mer åt att jaga småkryp under blomurnorna. Han har alltid haft förkärlek för det, men i år med sämre resultat än tidigare. För så lite smått och gott i insektsväg, som i sommar, har det väl aldrig varit.
Mini-Vinnie var förstås mest intresserad av ”Minstingen” och satt och kollade på honom bakom mattramblommorna. Väldigt försiktigt då han förstått att den nykomlingen är mycket blygare än våra gamla ”kottar”!
Så långt var allt frid och fröjd, tills vi i går kväll fick objudet besök uppifrån. På en tiondels sekund var alla pippisar borta utom ”Trashanken”, som gömde sig i vildvinet och satt där i nästan en halvtimme.
Troligtvis tog den objudna gästen ett byte här, för inga pippisar vågade sig tillbaka på hela kvällen. Först i morse var ordningen återställd, och nu fortsätter vi njuta av den efterlängtade sommaren
Tasekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie