
Midsommarhelgen sjunger på sista versen, och jag hoppas ni alla haft det lika grönt och skönt som vi hemma på Elsborg! Här har solen lyst nästan dygnet runt och vi bröder knappast varit innanför dörren.

Själv väntade jag med spänning flera dagar i förväg på att matte skulle komma hem med våra blomsterkransar. De hör midsommaren till, har blivit tradition hos oss och traditioner är till för att hållas!

I dagarna tre har vi firat och lyckats hålla kransarna fina i kylen om nätterna. För ensamma ute i mörkret är det tillräckligt spännande, med bara ”Kotte” och hans vänner, ända till fram i tresnåret på morgonen.

Med andra ord en oförglömlig midsommar, då det är första året husse och matte vågat lita på att vi alla sköter oss ute på gården. För Mini-Vinnie som är yngst ett spännande äventyr han sent kommer att glömma.

Jag är nog den som är mest stolt över min blomsterkrans, och bär den med svansen i vädret även ute på allmänningen. Älskar att visa upp mig och hoppas verkligen jag får en egen krans när det ska firas 10-årsjubileum!

Artemis var sin vana trogen noga med att låta älsklingssvansen, i samma färg som han själv och med lila flärpar, följa med ut i gröngräset. Men ledamt nog försvann den på något oförklarligt sätt under natten.

Som vi alla hjälpts åt att leta efter den förrymda pälssvansen. Febus har kollat varenda blomurna och vi andra gått skallgång i rabatterna. Men svansen är borta, trots att grinden varit låst och vi ensamma på natten.

Fast bortsett från den tappade älsklingssvansen har Mini-Vinnie och vi andra levt livet och strålat hela helgen. Och bäst av allt, är att jag blivit som ung på nytt, efter att ha blivit av med mina elaka forltänder!
Tassekram Triton med bröderna Artemis-Febus och Mini-Vinnie