Präglar vårbruket på Elsborg
Jag sitter som förstenad och lyssnar på det envisa prasslandet under farstukvisten. De små inkräktarna lever rövare alldeles intill mig utan att jag kan nå dem med tassen!
Husmössen får mig att smyga ut redan i fyratiden på morgonen. Det kräver sin man, och jag skulle aldrig orka hålla igång dygnet runt utan vitaminerna från rosornas späda skott.
God hjälp har jag förstås av bröderna, som sitter minst lika förstenade som jag och bara väntar på de små liven. Febus är helt okontaktbar, där han sitter på bakom hortensian och håller vakt!
Han tycker sig till och med höra, hur de pinnar upp över väggarna, och följer dem med både ögon och öron. Det tar på självförtroendet för oss alla fyra att inte kunna överlista dem!
Mitt i virus- och karantäntider har Artemis passat på att fylla 10 år. Utan gäster förstås! Men tänk, att den orkidé jag fick på min 10-årsdag, slog ut i blom igen just på Artemis födelsedag.
Vi firade honom förstås dagen lång med godsaker, gos och sång! Så det blev en pensionärsdag att minas i alla fall, och mest uppskattad var dagens vas med saftigt skogsgräs att tugga på!
Inte minst Mini-Vinnie ligger som förstenad och förundras över det knappt hörbara prasslet under farstukvisten. Inget annat går just nu upp mot att försöka överlista de små liven.
Och medan vi fortsätter den rofyllda småviltsjakten, på farstukvisten, är det är annan jakt som skrämmer oss alla så mycket mer. Lovar återkomma till den när jag vet mer.
I väntan på det, och tills vi hörs igen, ha det så gott det går och var rädda om er. Tids nog blir allt bra, om ni hussar och mattar är försiktiga och följer de råd ni dagligen får!
Tassekram Tritte-Gubben