… och Valborg står för dörren
Drygt tre månader har gått, vintermörket givit vika och vårljuset tagit över. Det har fått sorgen och saknaden att lätta lite, även om det inte går en dag utan att Mini-Vinnie är med oss i tankarna.
Artemis gör sitt bästa för att ta hand om och uppmuntra Febus, som annars helst ligger och söker tröst på husses fötter. Jag har fullt upp att hålla igång matte, så hon inte försjunker i för djupa tankar!
Men så glad som matte blev på annadag påsk, har jag inte sett henne sedan lillebror lämnade oss. Det riktigt lyste om henne när hon kom in och berättade att någon bäddat i halmen i ”kottehuset”!
En stund senare tittade en hungrig ”Lill-Kotte” fram och lyckan var fullständig! Nu är de två ”kompisar” som busar här om kvällarna, och vi misstänker nästan att det är en hon och en han.
Jättebra för Febus också att våra efterlängtade ”kottar” kommit tillbaka. De var hans bästa vänner, innan lillebror kom, och nu har han återtagit vakten bland blommorna uppe på ”kottehuset”!
Så härligt för oss alla, att vi kan vara ute tillsammans, och lite försiktigt börja med vårbruket. Solens strålar är underbar medicin, och lillpippis sjunger ut sin glädje som grädde på moset i trädgården!
Full fart på bobygandet är det ocså bland både stora och små bevigade vänner. Vi har så byggmaterial så det räcker åt alla, och här är det vårt trogna kajpar som förser sig med ulliga pälstussar!
Gott att vinterpälsen kommer till nytta, även om det svider i hjärtat på matte att sätta ut Mini-Vinnies päls. Men världens snällaste , som han var, vill han säkert bidra till mjuka bäddar åt små pippisungar!
Sin vana trogen har Artemis tagit plats i lillstugan mellan ”kottehusen”, där han tittar fram och håller koll bakom vårens första penséer. Så det blir nog sakta men säkert en sommar i år med!
Livet måste bara gå vidare, och nu ser vi fram emot en finstämd Valborg och första maj med ett litet varningens ord! Tänk på alla små ”kottar” och se till att säkra kasen innan ni tänder brasan!
Trevlig Helg!
Tassekram Tritte-Gubben