. . . med mitt livs utmaning i släptåg
God fortsättning på det nya året, och allt gott önskar vi er, när helgdagarna nu sjunger på sista versen! Det hoppas jag dock innerligt att inte jag också gör utan kan tassa vidare med två sprutor om dagen!
Efter akutbesök, provtagning och inläggning på djursjukhuset, står det alltså klart att jag drabbats av diabetes! Det innebär för mycket socker i blodet, och kräver insulin i spruta varje morgon och kväll.
Som ni säkert förstås har mitt insjuknande påverkat hela familjens jul- och nyårsfirande. Men nu vet vi var felet sitter, och vågar blicka framåt, då jag känner att sprutorna redan börjar få mig att må bättre!
Väl hemma, efter uppvätskning på djursjukhuset, försöker jag ta mina dagliga promenader med matte. Men buset i snön får småbröderna svara för, som här Artemis ute på för djupt vatten eller i för djup snö!
Fullt ös blev det så fort Artemis lyckats ta sig upp ur det bottenlösa nysnöhålet. Och när han väl fått fast mark under tassarna rusade han runt så upphiad att han började råma som en ko av bara farten!
Febus ville inte vara sämre utan visade lillebror Titus hur hur han snabbt plogade upp en smygstig i nysnön! Perfekt att sjunka ner i, och se utan att synas, under spännande viltspaning på lillpippis.
Febus är inte bara lillebrors snöplog utan också familjens alldeles egen ”icebjörn”. Med en päls så lång, mjuk och tjock att han klarar det mesta i vinterväder och nordanvind! Och faktiskt även solen på sommaren!
Lillebror Titus följer i storebror Febus spår varthän han än går! Idolen som lillen tar efter i allt han gör alla tider på dygnet! Men ”Titusen” trivs också ensam ute i snön på span efter allt som rör sig!
Det bästa lillebror vet är att ligga ute på fällen i tomtestugan när snön yr omkring utanför! Här känner han sig trygg, med tomten som håller vakt under granen, och båda hälsar så gott från oss alla till er alla!
Tassekram Tritte-Gubben